Ingen minns en förlorare

For ju som sagt till Bensbyn. Käkade sushi där och det smakade rätt okej faktiskt. Efter middagen tvingade Johan in mig in en omgång monopol. Har inte spelat det på år och dar och kände mig inte speciellt taggad. Blev totalt överkörd och jäklar vilken dålig förlorare jag är. Inte så att jag lever rövare eller så men jag surar som ett tag. Tur nog plockade Catti fram lite fika precis då så jag kunde mumsa på det och då kändes allt genast mycket bättre! Slutsatsen får nog bli att även om ingen någonsin minns en förlorare så är tröstfikat efteråt lika gott ändå ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0